In english below
Ställningstagande angående FHPTs beslut att omorganisera studerandes utrymmen
Detta ställningstagande är riktat till professor Moira von Wright rektor för Åbo Akademi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (FHPT) Peter Nynäs, angående beslutet att avskaffa studerandenas nuvarande utrymmen i Arken och ersätta dem med utrymmen som vi finner bristfälliga. Vi ifrågasätter dessutom den, enligt oss, ogenomtänkta planen och hur den skall förverkligas i praktiken.
Dessa nya utrymmen kommer enligt ÅA:s uttalande ”användas för social samvaro” och om studerande vill studera på campus skall de ”söka sig till ett undervisningsutrymme”. Detta innebär att det inte längre kommer finnas utrymmen specifikt ämnade för studerande att fritt studera i, vilket är vår huvudsakliga uppgift och vårt ändamål som universitetsstuderande. Som Det finns endast sjutton undervisningsutrymmen vilka ca. 1300 studerande skall samsas om därtill är upptagna för föreläsningar. Tillgängligheten på campus kommer att minska markant då tröskeln att studera kommer höjas i.o.m att studerandena blir tvungna att boka ett utrymme i motsats till nuläget där vi har tillgång till utrymmen där vi kan vistas fritt och oavbrutet under universitetets öppethållningstider. Undervisningsrymmena kan endast bokas upp till fyra timmar och vi studerande är tvungna att lämna rummet då en föreläsning är inbokad. Detta minskar på tillgängligheten då studerande inte längre har obegränsad tid att studera i en lugn och trygg miljö.
Fakulteten hade redan innan COVID-19 brist på utrymmen att studera i då Arken inte erbjuder en läsesal. På grund av detta kommer avskaffningen av våra personliga studieutrymmen vara skadligt för studeranden. Under ett flertal möten har vi ställt frågor och uttryckt oro om tillgängligheten, men vi har inte blivit hörda och upplever att dessa utmaningar inte tagits på allvar. Vi vill veta hur FHPT:s ledning kommer att möjliggöra för alla studeranden att hitta ett lugnt och tryggt ställe att studera på?
Enligt fakultetens ledning skall de nya utrymmena vara en plats där studerande kan lära känna och socialisera med andra utanför sitt eget ämne. Detta är en fin idé, men kommer inte enligt den nuvarande planen fungera i praktiken. I de planerade utrymmena (D116, D207C, L103, M218, theologicum 103) finns det plats för 14–25 studerande. Rummen är inte anpassade för att rymma ca. 1300 studerande, utan rymmer endast 1–1,8% av den totala mängden studeranden.
Det senaste året har visat att tillgången till campus spelar en nyckelroll för studerandes mentala hälsa och akademiska framgång. ÅA:s Studentkårs enkät visar att 60% av alla studerande har påverkats negativt av distansstudier och den social osäkerhet som studerande upplevt till följd av ensamheten hemma. Detta bevisar att studerande behöver lättillgängliga studieutrymmen på campus.
Universitetens ändamål är inlärning, förmedling av kunskap och utveckling av färdigheter som kritiskt tänkande. Vi anser att det är vår rättighet som studerande att ha permanenta personliga utrymmen för att kunna utveckla dessa ändamål. Vi studerande och valda representanter bedömer att fakultetens nuvarande plan kommer att ge upphov till oengagerade studerande som lär sig att ÅA inte värnar om oss, vårt lärande och välmående, vilket kan påverka vitsord negativt. Dessutom kommer det påverka Åbo Akademi som universitet negativt och medföra konsekvenser både i Åbo och nationellt. Detta då studerande inte är benägna att stödja eller marknadsföra ett universitet som inte förser sina nuvarande eller framtida studeranden med grundläggande resurser. Det kan även påverka universitetets verksamhet och förhållanden med Åbos övriga samhällsaktörer eftersom många av dessa är beroende av den organisering som studerande bidrar till.
I ÅA:s Jämställdhets- och Likabehandlingsplan 2018–2020 fastställs att ” Åbo Akademi strävar efter att alla inom sitt arbete och sina studier ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning, sjukdom eller hälsotillstånd.” (s.23), och ”Ett tillgängligt universitet innebär att en person oberoende av speciella egenskaper kan fungera jämlikt i den fysiska, psykiska och sociala omgivningen. Funktionsnedsättning ska inte innebära begränsad tillgång till arbete, utbildning eller utrymmen.” (s.24). Det framhävs även att ”Vissa sjukdomar kan väcka fördomar eller rädsla, som kan leda till diskriminering” (s.23), vilket kan äventyra studerandes säkerhet. Vi anser att studerande med fysiska eller mentala funktionsvariationers säkerhet och välmående inte kommer att säkerställas då de blir tvungna att använda utrymmen omgivna av främlingar, i motsats till det nuvarande systemet där personer i fler fall är omgivna av bekanta personer som känner till varandras behov.
Genom att inte ta i beaktande tillgänglighet, både med hänsyn till de sociala och psykologiska aspekterna går fakultetet emot ÅA:s Jämställdhets- och Likabehandlingsplan samt mot Diskrimineringslagen. Problem som dessa nya utrymmen leder till innefattar höga ljudnivåer, distraktioner (t.ex. när personer förflyttar sig in och ut ur dessa utrymmen), trängsel, stora folkmängder och social press att passa in. Enligt oss har ÅA misslyckats med att ta i beaktande behovet av och rätten till rättvisa akademiska möjligheter hos en stor del av studerande, trots att studerande har lyft upp dessa frågor och problem flera gånger.
Dessutom står det i Diskrimineringslagen sektion §15 att “Myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster ska göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra uträtta ärenden hos myndigheter och få utbildning och arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten och att klara av sina arbetsuppgifter och avancera i arbetet.”
Vidare står det i ÅA: s engelskspråkiga Jämlikhets- och likabehandlingsplan att ”The practical application of the plan entails developing the administrative structures and practices so that the non-discrimination and equality objectives are considered in the preparation and implementation of all decisions and in the follow-up and evaluation of the results.” (s.20). Vi skriver detta ställningstagande för att betona att dessa villkor inte har mötts.
I planen fastställs att “Främjandet av likabehandlingen är en skyldighet för varje medlem av universitetsgemenskapen. Universitetets ledning och personer i chefsposition bär dock ett särskilt ansvar för att likabehandlingsarbetet bedrivs på ett medvetet och målinriktat sätt.” (s.18). Det här villkoren har inte heller uppfyllts, i och med att ansvaret för att skapa en tillgänglig, trygg och jämlik miljö har lagts på oss studerande.
Planen uttrycker även att “Alla har jämbördig rätt till information, utbildningskvalitet och service. “ (s.22). Den 16 april höll fakultetens ledning ett möte endast för en del utvalda ämnesföreningar och individer som enligt ledningen kvalificerade sig som “aktiva och konstruktiva” under tidigare möten. Resten av studerandena som inte mötte dessa subjektiva kriterier utan varit mer kritiska exkluderades från planeringen av rummen. Denna brist på transparens i kommunikationen och selektivitet angående samarbete är inte professionellt och inte godtagbar för ett finskt universitet som påstår sig främja likabehandling. Det är partiskt och orättvist mot de personer som tar upp frågor som berör och oroar många studenter och gränsar till diskriminering.
För att förtydliga, poängen vi framför handlar inte om ifall vi studerande är villiga att interagera med personer utanför våra egna ämnen. Poängen är tillgänglighet. Vi anser att de planerade rummen inte är anpassade för att uppfylla sina avsedda ändamål.
Nya utrymmesplanen är ett sätt för FHPT att minska på utgifter. Vi ifrågasätter universitetets val att lösa sina ekonomiska utmaningar genom att försvåra för studerande att studera på campus, samt genom att göra universitetet oattraktivt för framtida studeranden och avskräcka dem från att ens ansöka. Enligt universitetet är de ekonomiska problemen delvis orsakade av att studerandena inte utexamineras inom angiven tid. Därför anser vi att nedskärningar av studerandenas resurser är kontraproduktiva. Ifall universitetet inte erbjuder lämpliga och praktiska utrymmen för studerande kommer studerandena högst antagligen behöva mer tid för att avlägga sin examen vilket resulterar i att universitetets ekonomiska utmaningar förvärras.
På grund av de ovannämnda orsakerna kräver vi att fakulteten omvärderar sitt beslut och beaktar konsekvenserna för både studerandena och hela universitetet. Vi kräver att fakultetet förser oss studeranden med fler utrymmen att studera i. Enligt oss är den nya utrymmesplanen ogenomtänkt och FHPT:s ledning har inte inkluderat vare sig studerandenas eller personalens åsikter i tillräckligt hög grad. Dessutom betraktas inte de grundläggande principerna för jämlikhet. För att studieutrymmena skall vara både tillgängliga och hållbara måste det finnas flera utrymmen som rymmer färre studeranden och som kan tillmötesgå individuella behov.
Genusvetenskapliga ämnesföreningen Judith vid Åbo Akademi r.f.
Statement addressing the FHPT’s decision to re-organise student rooms
We write this statement addressing Professor Moira von Wright, the Rector of Åbo Akademi University, and Peter Nynäs, the Dean of the Faculty of Arts, Psychology and Theology (FHPT) regarding the decision to dispose of the current student rooms in Arken and replace them with spaces that we find inadequate and which practical execution seem to be an after-thought.
These new spaces will, according to the university, be used mainly for socializing. This means that there will no longer be permanent dedicated spaces for students to study, which is our main goal for and activity while attending university. According to the current plan, There are only seventeen rooms that about 1300 students are expected to book and share amongst ourselves and lectures.The accessibility of the campus will decrease because the threshold to study is raised when students are forced to book a space out of a highly limited supply, as opposed to the current rooms which one can access freely and uninterruptedly during university open hours. Bookings of rooms last only up to 4 hours and a student occupying a room will have to leave if a lecture is due. This decreases accessibility since students will no longer have unlimited time to study in a calm and secure space.
According to the faculty leaders, these new rooms are intended to serve as spaces where students can bond and socialize outside their existing circles. This is a pleasant idea, but according to us, not one that will work in practice in the way that is intended given the current set up. The rooms offered currently (D116, D207C, L103, M218, theologicum 103) seat between 14 to 24 students, which make the spaces insufficient to accommodate 1300 students. Indeed, these rooms would sit 1% to 1.8% of the total number of students.
The Faculty already had a shortage of places to study before the COVID-19 crisis due to the fact that Arken does not offer a study hall. Therefore, a loss of our personal student rooms would be harmful to students and student groups. During several meetings, we have asked questions and raised concerns about accessibility., For example, we would like to know how it will be made possible for all the students in Arken to find a calm and safe place to study? It seems to us that the Faculty has so far paid lip-service to our concerns since that wWe have not been heard and these issues have not been taken seriously.
The last year has shown that access to campus has a significant impact on students’ mental health and academic success for students. This was demonstrated by a survey carried out by the student union at ÅAU, which shows that 60% of students have been negatively impacted by online studies due to the lack of social security that studying alone and from home brings. This is evidence that students require easy access to study spaces on campus.
The aim of a university is learning, transmission of knowledge, and development of skills like critical thinking and teamwork. We believe that iIt is our right as students to have permanent dedicated spaces in order to develop these skills and achieve those aims. As students and as elected representatives, our assessment of the current Faculty plans is that it will serve to produce disengaged students who are learning that the institution is not committed to us, our learning, nor our well-being. This may impact grades negatively and could have an impact on the image of Åbo Akademi in Turku and nationally, since many of us will no longer be inclined to promote a university that does not provide its students with basic resources to prospective students. It may also impact the university’s activities and relations with the broader Turku community, because many of these are dependent on student organizing.
According to the ÅAU Equality and Diversity plan:
”Åbo Akademi strives for equal opportunities and rights for work and studies regardless of disability, illness or state of health” (own translation) (”Åbo Akademi strävar efter att alla inom sitt arbete och sina studier ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning, sjukdom eller hälsotillstånd.” (p. 23))
”An accessible university entails that a person regardless of special attributes can function equally in the physical, psychological and social environment. Disability should not entail limited access to work, education or spaces” (”Ett tillgängligt universitet innebär att en person oberoende av speciella egenskaper kan fungera jämlikt i den fysiska, psykiska och
sociala omgivningen. Funktionsnedsättning ska inte innebära begränsad tillgång till arbete, utbildning eller utrymmen.” (p. 24)).
It is also stated that ”Some conditions can evoke prejudice or fear which can lead to discrimination” (”Vissa sjukdomar kan väcka fördomar eller rädsla, som kan leda till diskriminering” (p23)), vilket kan äventyra studerandes säkerhet which can endanger a students safety. The safety and well-being of a physically or mentally disabled student will not be guaranteed when they are forced into these new rooms surrounded by strangers, as opposed to the current system in which people are familiar with each other, know of and are willing to accommodate for their needs.
By not taking accessibility, and the social and psychological aspects of it, into consideration, the Faculty is going against ÅAU’s Equality and Diversity plan as well as the Non-Discimination Act. Issues that these new spaces will pose include high levels of noise, many distractions (for example people moving in and out of rooms constantly), over-crowdedness, discomfort with large crowds, and social pressure of fitting in. In our opinion, Åbo Akademi University has failed to consider a large portion of its students and their needs for fair academic possibilities, despite students having raised these issues on multiple occasions. What’s more, The Non-Discrimination Act law states that ”An authority, education provider, employer or provider of goods and services has to make due and appropriate adjustments necessary in each situation for a person with disabilities to be able, equally with others, to deal with the authorities and gain access to education, work and generally available goods and services, as well as to manage their work tasks and to advance their career.”
In addition, The ÅAU Equality and Diversity Plan states that ”The practical application of the plan entails developing the administrative structures and practices so that the non-discrimination and equality objectives are considered in the preparation and implementation of all decisions and in the follow-up and evaluation of the results.” p 20. We write this statement because these conditions have not been met, as is made apparent by the reasons stated above.
The plan further states that ”In the university community, advancing equal treatment is everybody’s duty. However, the university’s management and persons in managerial positions bear special responsibility for the equality work being done in a conscious and goal- oriented way.” (p. 21) These conditions have also not been met, as the responsibility of creating an accessible, safe, and equal working environment has been put on us students.
Furthermore, while the plan also stipulates that ”Everybody has an equal right to information, quality of education and service.” (p. 25), on April 16th, the Faculty management called for a meeting involving only a few selected student organisations and individuals qualified as ”active and constructive” according to the management, during previous meetings. The rest of the students who did not meet these subjective criteria and who were more critical were left in the dark regarding the planning of the rooms. This lack of transparency in communication and selectiveness in collaboration is not professional and not acceptable from a Finnish university which claims to promote equal treatment. Indeed, it is biased and unfair towards those who are raising issues that concern many students and borders on discrimination.
To be clear, the point we are making is not a matter of whether or not we, the students, are willing to interact with people outside of our own subjects. This is a matter of accessibility since we believe the new rooms are not being up to par in order to fulfill their intended purpose.
While this new motion is an effort from the Faculty to cut expenses and save on costs, we question the way in which the university intends to solve its economic qualms by making it significantly more difficult for existing students to study on campus and by making the university unattractive to prospective students, discouraging them from even applying. According to the university, the economic problem is partially caused by students not being able to finish their studies on time.Therefore, cutting down on students’ resources seems counterproductive to us. If the university no longer offers appropriate and functional accommodations for studying, students will likely require more time to finish their degrees, and the economic situation of the university will worsen.
For all the reasons stated above, wWe demand that the Faculty reconsiders their decision, taking into account its consequences for both the students and the university as a whole. We demand that the Faculty would provide students with more rooms to study in. According to us, this plan has not been thought through carefully with all the stakeholders and impacted parties, be they students or staff, nor does it take the basic principles of equality into account. To keep student spaces accessible and sustainable, there needs to be more spaces that are able to cater to fewer students at a time and their individual needs.
Gender Studies Student Association Judith at Åbo Akademi University